Vet inte hur jag ska börja , det var längesen jag skrev något . Och det har hänt sjukt mycket sen dess , mest dåliga saker .. Varje dag känns det som att man försvinner från verkligheten allt mer , Och oftast känns det som att en bit av sig själv försvinner varje gång man tar ett andetag , för det som jag känner är så pass starkt att för varje andetag man tar , så måste man kämpa för att ta ett .. Jag tror inte att det är ingen som bryr sig , jag vet att det är så . För jag har sett det själv , jag har själv fått det bevisat med egna ögon . Folk har inte ens tanke på att lära känna mig , umgås med mig osv . Utan 'folk' säger att dom bryr sig , endast för att vara snälla .. Och för att man själv inte ska känna sig så ensam som man är . Men det spelar ingen roll , hur mycket ni än säger , så kommer jag alltid att vara ensam , jag har alltid varit ensam & kommer alltid att vara . Jag har ingenting , jag har varken vänner eller familj , jag har ingenting .. För den familj som jag har , är ingen familj , Den är död i mina ögon . En 'pappa' som misshandlat mig och utnyttjat mig på pengar under hela min barndom , under hela min uppväxt fram tills 4 månader sen .. Då jag tog mina saker och drog , för det är för mycket nu .. Jag växte upp i ett litet hus som liten , som då var min fosterfamilj .. Där blev jag också slagen varje dag , Sen flyttade jag hem igen .. efter nån månad kanske , så .. sen började allting , varje dag .. Jag vet att det inte är någon som förstår mig , så försök inte ens . jag har fått diagnosen självmordsbenägen , stresss och panik , Aggressions och ångest attacker , och jag äter medecin för det .. Men , det hjälper inte , för varje dag så blir det bara särme . Jag har verkligen försökt , att få allting bra , varje jävla sak .. Men det hjälper inte heller , så jag har slutat att försöka . Hur mycket man än söker , och vill få svar på allt man känner så får man aldrig det svaret man hoppades på , allting blir bara .. Som man aldrig har tänkt sig , livet man lever är ett kaos .. för livet man ville leva som liten , skulle inte ens bli såhär . Men det var annorlunda med mig , jag visste att det här skulle hända .. Efter behandlingshem efter behandlingshem, till psykvård .. Sen ut , kanske ett halvår , sen åkte man in lika snabbt .. NI tror säkert att jag är sinnessjuk , men jag är helt frisk .. Trodde jag iaf , tills jag fick diagnosen grov depression .. jag är baserad på problem, men folk är för blinda för att se det . Min kropp är slut , jag är slut , jag har fått nog av all skit nu .. Det finns kanske 1-2 personer i hela mitt liv , som maybe .. förstår mig , eftersom dom själva går/gått igenom samma .. Ingen ringer mig , ingen skriver till mig , det är ingen som bryr sig .. Jag menar, hur skulle det vara när jag dog då ? Då skulle det passa .. Då skulle det vara passande till hands , men nu ? pfft .. Nej, jag är inte beredd att ta emot andras problem . Jag har egna. Det spelar ingen roll om jag har bra ordval eller uttryck för att folk ska fatta intresse för att läsa det jag skriver ni fattar ändå ingenting. Jag fattar inte själv varför jag skriver något som ändå ingen annan förstår sig på mer än jag själv . Ni trycker ner mig dagligen , och ni fyller min kropp med en massa hat sen har ni mage att fråga varför jag är arg hela tiden ? idioter .. Jag tycker synd om såna som er , som måste anpassa sig efter andra , och använda det måendet dom har emot dom för att ni själv ska kunna må bra , för att ni själva sitter i samma sits , tragiskt .. Jag har aldrig behövt gå i skolan , det jag har sett har gett mig kunskap Jag har aldrig gått i skolan , för möjligheten har aldrig funnits där .. Spelar ingen roll hur många blogg inlägg jag skriver , ingen fattar nått iaf .. Och , jag känner hur jag försvinner från omvärlden allt mer .. Jag är inte värd något , jag är inte ens värd eran tid , inte värd något . Ni vill bara se det bra med mig , men det finns inget som är bra med mig för jag är en trasig person , det finns bara dåliga sidor , för allt .. Som en gång var bra , har försvunnit .. För längesen . Det finns så jävla mycket mer än det , men orkar inte förklara .. Jag vill ha för evig tystnad . Stänga ut allt omkring mig . Det är sant, jag är missnöjd med mig själv . Så sluta favorisera mig för jag är inte hel . Jag kan verka komplett men på min insida är det fel . För det hugger och sliter, jag dras i mindre bitar .
Ni kan lägga mig som ett pussel om inte världen stannar snart .
Vill ha min möjlighet att kliva av, för jag börjar redan bli yr .